Sedan var det någon som gav mig en massa tabletter som jag instiktivt visste var knark i olika former, de blandades i väskan med mina migräntabletter, mina ipren och mina grönlila loperamidkapslar, jag skulle inte langa dem eller gömma dem, jag skulle bara ha dem. Ingen sa att jag inte fick ta dem utom jag själv. Jag var rädd för dem.
Det förvånade mig lite faktiskt, jag som är så drogliberal borde inte bli så rädd för en liten påse med ecstacy eller kokain eller morfin (troligen var det lite av varje). Men drogerna i väskan gav mig bara en olustig känsla.
Sedan, när jag kom till skolan på morgonen, rotade i väskan på jakt efter nycklarna och kom på att "shit, jag har ju väskan full med knark". Efter ett ögonblicks tyst inre panik kom jag på att det bara var en dröm, och att det skummaste i min väska var visitkort från frireligiösa typer (jag samlar på såna kort, okej?). Men jag blev verkligen rädd ett tag.
Känner mig hjärntvättad men lugnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar