Mina fem bästa foreign films.

Utan någon innebörds ordning.

• Run Lola Run/Lola Rennt (Tyskland 1999)
  Tre alternativa verkligheter. Lite som den där med Gwyneth Paltrow som jag inte har sett. Lola springer för att rädda sin pojkvän Manni. Det är hela storyn. Den är väldigt bra.
  
  
  
• The Chorus/Les Choristes (Frankrike 2004)
  En man kommer för att jobba på en internatskola. Pojkarna där är busiga och jobbiga och han tar itu med dem på ett annat sätt än skolledningen skulle vilja. Typ så.
  
  
  
• Butterfly Tongues/La Lengua de las Mariposas (Spanien 1999)
  Egentligen hade jag tänkt ta Pans Labyrint här men den trailern var så förjävla ful. Så det blir den här filmen som är söt och sorglig och jag minns inte alls vad den handlade om.
  
  
  
• Dasvidaniya (Indien 2008)
  Amar Kaul är döende. Hans liv suger dessutom. Han gör lite grejer och jag gråter floder. Jag börjar nästan gråta av bara trailern.
  
  
  
• Dancer in the Dark (Danmark, Tyskland, Nederländerna, Italien, USA, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Finland, Island, Norge 2000)
  Filmen är på engelska men eftersom huvudpersonen är polack, huvudrollsinnehavaren är islänning, regissören är dansk och elva länder räknas upp på imdb så får den vara med här.
  Selma är polsk invandrare i USA och sparar pengar till en ögonoperation åt sin son. Själv håller hon på att bli blind. Sen händer lite grejer.
  Björk är Selma. Hon har gjort soundtracket.
  Jag grät så mycket att jag fick vätskebrist.
  
  Den enda normala trailern var med japanska subtitles. Deal with it.