onsdag 30 september 2009
Damon Albarn läser godnattsaga
Damon Albarn läser kapitel tre ur Fantastic Mr Fox för the Childrens Society. Jag har altid tyckt att han har en bra röst för sånthär. Att hans dialekt skriker London är inte heller helt fel (okej, den skriker inte, men viskningar är ju så mycket mer... sensuella). Okej, jag vet inte ens vad jag talar om längre, så here we go; bedtime stories.
tisdag 29 september 2009
Jag köpte en skiva idag
Baksidan av ett skivomslag säger ofta minst lika mycket som framsidan. Och framsidan har ni ju redan sett.
För övrigt så kan en remix av låten Learn To Lose laddas ned från deras hemsida hockeyband.com. Scrolla ned så ser du den i högermarginalen.
måndag 28 september 2009
De har ju allt!
Dagens debut
Learn to Lose
Learn To Lose - Hockey
De dansar som de vita killar de är, men sexiga vita killar, så det är helt okej.
(Jag vill ha Benjamin Grubins pannband!)
söndag 27 september 2009
Doktor Glas
Bloggar jag om musik nu igen?
Psykedelia är min favoritmusikstil, men det är faktiskt lite jobbigt att man aldrig riktigt vet vad låtarna handlar om.
Radium burning inside of me
Brilliant white that I'm bound to set free
Radium sun like cancer it grows
Spreading the gospel truth when it blows
Vad betyder det? Vad betyder nåt? Betyder nånting nånting? Är det bara jag som fattar exakt vilket budskap Ebbot vill få fram, men inte alls vad han mer direkt säger?
jag testar lite färg på YouTubespelaren idag. det ser säkert ut som skit.
Geggamoja i håret ger ett angenämt resultat
lördag 26 september 2009
Resultatet
Jag har ju ingen scanner, men här är ett foto av slutprodukten i alla fall
Paul blev för smal och liten, Art blev för stor och söt. Men fuck that, jag är nöjd ändå, alla mina mer avancerade teckningar är det bästa jag gjort tills jag gör något nytt.
fredag 25 september 2009
Ad augusta per angusta
Folk rock Friday!
So I'll continue to continue to pretend
My life will never end
And flowers never bend with the rainfall.
Fredagens spellista
torsdag 24 september 2009
Blur vs. Oasis
Och du, jag hyr in en blåsorkester också, man vet aldrig när det kan behövas."
onsdag 23 september 2009
Skola. Stress. Bajs.
De bästa skivorna när man håller på att freaka ut av allt skolarbete är:
- Modest Mouse - Good News For People Who Love Bad News (annorlunda och indie)
- Blur - The Great Escape (mer subtilt ångestfyllt än så här blir det inte)
- The Soundtrack of Our Lives - Communion (alltså, den här skivan är bäst i alla lägen, nästan särskilt detta)
Och så låtarna It Pays To Belong av The Embassy, Superstar av Sonic Youth, Expectations av Belle & Sebastian, Good Song av Blur, Kärlekens Alla Färjor av Detektivbyrån och Jag Är En Vampyr av Markus Krunegård. (Krunis <3)
Jag skulle kunna göra en spellista men... njäe.
tisdag 22 september 2009
kaBOOM!
nu dör jag. världen imploderar av dumhet.
jaja, det innebär ju att ingen intressant kille i världen vill ha henne och då är det en aning mindre konkurrans i all fall. Fokuserade jag fel nu? Tänkte jag som hon skulle gjort?
Säkert. men jag är inte lika blåst som henne ändå.
Blondinkisskenza!
Kanske blir min blogg mer attraktiv om jag skrver såhär:
ååååh, heeej, jag har en yttepytteliten hund som heter Armani och är blond och har väteperoxid i hjärnan och choklad är gott men det sätter sig ju på lååååren direkt! Läppstift är fint och min nya layout är gjord i en gammal version av photoshop av en MONGOLOID med SPASMER I HÄNDERNA!!! Jag är vipgäst på kändispartyn men det är bara dåliga kändisar som är där, VeckoRevyn är sveriges bästa tidning, Tokio Hotel är världens bästa band och mina söötisar [namn] och [namn] är bara såå gulliga och bara värdens bästa vänner som jag bryr mig såååå mycket om och inte bara umgås med för att de är fulare än mig och ger mig bättre självkänsla. Mina idoler är Tyra Banks, Katy Perry och ANNA fucking ANKA!
D:
måndag 21 september 2009
Sammanfattning av en mycket viktig bok.
På de första sidorna, skrivna våren 2007, står det bland annat vad jag skulle röstat om EMU, vad Jessica har för telefonnummer och vad Ozzy Osbournes nya skiva hette. På sidan fem står en lista med de "5 bästa
- System of a Down (chop suey!)
- Kent (vapen och ammunition 4 ever)
- Foo Fighters
- The Rasmus (dead letters ♥)
- Coheed and Cambria
(på delad femteplats med Tenacious D, Linkin Park och Oasis)
Ja jäklar alltså... I ett flertal texter står det att jag vill döda min lillebror för att han lagt in The Voice som genväg på samma siffra på radion som jag lagt in Bandit innan. På en sida finns en avlivarlista som börjar med moderater, slutar med Heather Mills och inkluderar både folk som gillar Lost och den bittra smaken som blir i té när man låter tépåsen ligga i för länge.
Vid ett historiskt, okänt datum någon gång i november-december 07 står Hugh Jackman för första gången omnämnd (dock som Wolverine). Bara en liten anteckning i ett hörn om att han antagligen är den sexigaste mannen i världen. Take that, people magazine! Jag ligger alltid lite före.
Sedan, mot våren/sommaren 08 börjar jag visa helt sjuka Beatlesböjelser. Typ textreferenser i varannan mening, ihopfantiserade låttexter som Paul skulle ha skrivit till mig, anteckningar skrivna som brev till Paul för att det kändes fel att skriva det helt allmänt. Och en utskrift av den här bilden, föreställande en tjej som är misstänkt lik mig och en kille som är misstänkt lik George Harrison.
Och sedan övergår allt till modern tid och blir ganska hemligstämplat. Den 29 november 2008 upptäckte jag Blur. Den 2 december hade vi julmys hemma hos Josefin på Waldemarsudde och jag var helt sjukt imponerad av Ragnar. Den 20 januari 2009 ritade jag en stor amerikansk flagga över halva sidan och skrev Hurra för Barack!
41 sidor är skrivna i Mexiko om Mexiko. En hel sida är ägnad åt en sammanfattning av alla crushes jag kan minnas att jag haft. 11 sidor handlar om The Soundtrack of Our Lives på grönan och 14 sidor totalt handlar om dem på något vis.
Inget av det här var nog särskilt intressant, men där har ni det ändå. Mina tidigare dagböcker är nog roligare, men jag kan inte öppna dem, för jag trivs med att ha förträngt allt som står i dem.
Ha det bra. Peace. ♥
söndag 20 september 2009
No Distance Left To Run
Här är den officiella videon för Blurs låt No Distance Left To Run. Bandet filmas när de sover och... ja, det är allt. I början säger Damon Albarn "But I'm most looking forward to being able to see why my hair ends up in the state that it does". Och tja, se efter själva. Personligen tror jag det beror på att han sover konstigt, jag är förvånad över att det bara är hans hår som är fel när han vaknar, och inte hans nacke.
Klockan åtta på morgonen talar sedan en mycket sömndrucken Damon om för oss vad låten handlar om.