Jag har hunnit lyssna på halva skivan och än har jag inte blivit besviken. De låter lite som Blur möter The Embassy möter Spin Doctors. Fast allra mest låter de som sig själva.
Eftersom jag är helt sjukt före med allt så har jag längtat efter den här skivan sedan slutet av juni då jag såg dem live på tropicoscenen på Peace & Love. Jag gick dit för att fly från Lars Winnerbäck. Efter en halv minut dansade jag, efter en minut blev jag kär i sångaren, Benjamin Grubin, och efter fem minuter var jag beredd att gå genom eld och vatten för dem.
Och nu blir jag återigen påmind om att jag nog ska kidnappa den underbare Benjamin... Det blir till att smida onda planer igen antar jag.
Fem smultron på Mind Chaos.
Bild från rockfoto.nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar