Visar inlägg med etikett Hockey. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hockey. Visa alla inlägg

torsdag 18 mars 2010

Oskyldighet är överskattat.

Att vara lite förbjuden då och då är ju lite tuffare faktiskt, (btw liksom). Dessutom:
  • Liverpool. Något är aktuellt tror jag. Eftersom jag är med i svängarna så vet jag att de har vunnit något. Kanske. Tjoho.
  • Bombay Bicycle Club. Kan inte sägas för många gånger.
  • Jag ska vara i skolan 8:30 imorgon. Hahahahanejnejfansnälla?
  • Jag ritade tjugotvå Muhammeds igår, det ska bli hundra, men jag har inte hunnit dit riktigt än. Jag har kommit på att jag får göra så, för det är bara muslimer som ska behöva följa islams regler. Jag är ingen muslim, varför skulle jag då bry mig om vilka de får avbilda? De har, så vitt jag vet, bara en regel mot att avbilda honom, inte att kolla på porträtt som andra har ritat. Så vad klagar de på? Hur skulle det se ut om hinduer gick runt och utfärdade dödsdomar mot folk som åt nötkött? Det är samma sak. I alla fall när det är snälla teckningar. Och mina Muhammeds är inte rondellhundar.
  • LSMMTUAFIMC = Laughing so much my turban unravels and falls in my curry. Bästa fansidan på facebook.
  • They were poor, tired, worried men, but they were Indian, and any Indian man will tell you that although love might not have been invented in india, it was certainly perfected there. Tack så mycket Gregory David Roberts, you're not helping my bloody case!
  • ईल्वा. efter mycket om och men har jag nog bestämt mig för att det är så man stavar mitt namn på hindi. Några andra som jag vet läser den här bloggen stavas जोहाना, सारा och एमिली. Gissa vem som är vem!
  • Hockey är fortfarande bäst. Och fortfarande menar jag bandet och inte sporten. Finaste låten jao!
  • Jag är bäst. Faktiskt. Och jag har källor på det. Copypasteat från en konversation tidigare idag:
    [2010-03-18 18:48:44] Ylva Karlberg: omg I kick ass
    [2010-03-18 18:49:11] SkitIDetNi!: hell to the yeah
Nej, jag chattade inte med någon som heter "SkitIDetNi!", jag ändrade namnet och utgick från att ni skulle förstå det.

Toodaloo!

onsdag 23 december 2009

Decenniets bästa skivor - en lista

Top Artist: Eminem
Top Billboard 200 Album: 'N Sync, "No Strings Attached"
Top Hot 100 Song: "We Belong Together," Mariah Carey
Top Country Artist: Toby Keith
Top Country Album: Carrie Underwood, "Some Hearts"
Top Country Song: "Somebody Like You," Keith Urban
Top R&B/Hip-Hop Artist: Alicia Keys
Top R&B/Hip-Hop Album: Dr. Dre, "2001"
Top R&B/Hip-Hop Song: "Be Without You," Mary J. Blige

Där, jag stal lite från billboard.com. Deras statistik över 00-talet var det.

Men bästsäljande är inte lika med bäst, inte för mig i alla fall, jag som är så himla indie. Just nu är jag lite världsfrånvänd efter att ha lyssnat in mig på en massa klassiskt, men I'll be right back with you.

På den här listan tar jag bara upp album som jag faktiskt lyssnat på, så Joni Mitchells Both Sides Now kommer inte med, inte heller kommer Aquarius; Aquas andra skiva komma med, för den är inte bra, för att vara med måste skivorna alltså uppfylla tre kriterier:
1) Att de är bra.
2) Att jag har lyssnat på den.
3) Att de släpptes någon gång mellan 1/1/2000 och eh... idag.

Samlingsalbum får inte heller vara med.

Så, i kronologisk ordning, med Wikipedia som enda källa, presenterar jag nu 2000-talets bästa skivor.

Sådär, en lång lista blev det, men herregud, ingen sådan här post ska vara utan en top fem, så nu ska jag gnugga geniknölarna och stryka nästan hela listan.

- Vapen & Ammunition Kent
- Think Tank Blur
- Good News For People Who Love Bad News Modest Mouse
- Twelve Patti Smith
- Wermland Detektivbyrån
- Communion The Soundtrack of Our Lives
- Together Through Life Bob Dylan
- My One and Only Thrill Melody Gardot
- Mind Chaos Hockey
- Monsters of Folk Monsters of Folk
- Lev Som En Gris Dö Som En Hund Markus Krunegård

Pshhkej, så jag fick ned det till en top 11. Försökte få till en top 10 i alla fall men det bara gick inte. Det som står närmast till hands är att ta bort Kentalbumet av personliga anledningar, men det är verkligen inte schysst då det verkligen verkligen förtjänar sin plats, så top 11 blir den slutgiltiga formen. Sedan kanske det ska påpekas att när jag skriver Lev Som En Gris Dö Som En Hund så tycker jag att Prinsen av Peking liksom automatiskt kommer med. De är ju i grund och botten en dubbelskiva. Samma sak är det med E18 Album och Wermland, de hör ihop, de är så lika.
Fler album än dubletterna går verkligen inte att få bort, och tro mig, jag har försökt.

Några honourable mentions ska jag väl ändå få plats med innan jag slutligen publicerar denna (som har legat som utkast ett bra tag). De där albumen som klarade top 15 men inte riktigt klarade sig till den där löjliga topp 11-gränsen:

Fleet Foxes självbetitlade debut, Melody Clubs senaste, Goodbye To Romance, som sammanfattar hela min sommar 09, Selmasongs av Björk, soundtracket från en film som fått mig att gråta som ingen annan, och slutligen Irish Son av ex-westlifearen Brian McFadden. Den satte verkligen ton för mitten av decenniet, och jag lyssnar på den än idag.

Alla skivor i den långa listan länkar till sin spotifylänk, om skivan inte finns där så länkar det till last FM och länken är röd. (E18 Album länkar till EP:n Hemvägen, då E18 Album i stort sett bara är en förlängd version av denna och inte finns på spotify)
Hoppas folk läser detta, så mycket möda som ligger bakom.

Todaloo, motherfuckers!!

söndag 4 oktober 2009

Indie

Jag älskar indie. Indie är den bästa musikstilen! (mja, kanske rankat jämsides med folkrock och psykedelia....)
De bästa indiebanden jag vet är nog First Floor Power, Hockey och Modest Mouse. Men The Embassy och The Slaves hamnar också högt på listan (den senare pga en konstig Robin Keller-obsession jag har).
Min senaste upptäckt är Acid House Kings, sextiotalsinspirerade och härliga. Två av deras låtar finns som gratis download på LastFM.com


Efterson många band är så indie att jag inte ens hittar bilder på dem, och andra band kanske är lite tveksamt estetiskt tilltalande, så att jag inte vågar bildgoogla dem, så blir det ännu en bild på hockey och ett omslag till en Slaves-singel.

onsdag 30 september 2009

tisdag 29 september 2009

Jag köpte en skiva idag


Baksidan av ett skivomslag säger ofta minst lika mycket som framsidan. Och framsidan har ni ju redan sett.

För övrigt så kan en remix av låten Learn To Lose laddas ned från deras hemsida hockeyband.com. Scrolla ned så ser du den i högermarginalen.

måndag 28 september 2009

De har ju allt!

En afro.
En mustasch.
Ett pannband.
En blondin.
Ett riktigt schysst sound.
Ray Bans.
Neongula byxor.
En trummis.
En bassist.
Tighta jeans.

Vad har de inte?

Dagens debut

Amerikanska indiebandet Hockey släppte sin debutskiva idag. Inte i Sverige, såklart, men på andra ställen. Spotify, till exempel.
Jag har hunnit lyssna på halva skivan och än har jag inte blivit besviken. De låter lite som Blur möter The Embassy möter Spin Doctors. Fast allra mest låter de som sig själva.
Eftersom jag är helt sjukt före med allt så har jag längtat efter den här skivan sedan slutet av juni då jag såg dem live på tropicoscenen på Peace & Love. Jag gick dit för att fly från Lars Winnerbäck. Efter en halv minut dansade jag, efter en minut blev jag kär i sångaren, Benjamin Grubin, och efter fem minuter var jag beredd att gå genom eld och vatten för dem.
Och nu blir jag återigen påmind om att jag nog ska kidnappa den underbare Benjamin... Det blir till att smida onda planer igen antar jag.

Fem smultron på Mind Chaos.
Bild från rockfoto.nu.

Learn to Lose

Learn To Lose - Hockey

De dansar som de vita killar de är, men sexiga vita killar, så det är helt okej.
(Jag vill ha Benjamin Grubins pannband!)